fuck...

Dåligt tråkigt liv man har då...

*Sover

*Äter

*Pluggar (åtminstone så ska man väl det)

*Sitter vid datan

*Tittar på tv:n

*Umgås med mor å dom

*Sen så sover man lite mera...


Det är typ det enda jag gör..

Iofs så mår jag inte så psykiskt bra längre heller.. Det blir bara jobbigare, å jobbigare för var dag som går.. Ju mer sol som skiner, desto sämre mår lilla jag... Sjukt va?!

Men det är bara att hajja läget å plåga sig vidare..
För det är det som jag har gjort var eviga, fucking jävla dag nu, i 4 års jävla tid.. Tragiskt men ack så sant..
Å det som är mer tragiskt än mkt annat, det är att folk inte fattar vad jag går igenom.. Alla bara säger att: jag kan tänka mig att det måste vara jobbigt för dig, jag förstår att du mår dåligt, jag vet vad du känner med mera...
Men grejen är ju den att det finns inte en enda människa i heeela världen som kan veta vad jag känner... Å så är det bara...
Å ingen kan heller räkna ut, eller fatta hur många ggr jag har försökt/velat gjort slut på detta liv, för att starta ett nytt... Jag önskar att jag hade all den kunskap å erfarenhet jag har nu, redan för 5-6 år sen, innan mitt liv började rasa.. Då kanske jag inte hade gjort vissa val som jag har gjort.. Iofs så hade jag ju inte varit den person jag är idag om det inte vart som det vart...

Näe ni, gott folk... Det var allt ni fick höra från mitt hjärta idag/inatt...

Menmen, that's life!

SvEa-OvEr AnD oUt!!